Policy Analysis – Health

Last Updated on Monday, 29 October 2012 05:05

Oli talem se wan welti neson hemi wan helti neson be sapos yu luk tebel ia ino klia hau nao ol pati bae oli adresem ol ki isiu blong helt.

Yumi everiwan i save agri se fiuja developmen blong kantri ia Vanuatu hemi depen bigwan long gudfala helt blong ol ni-Vanuatu we oli save wok mo contribut long nasenal developmen proses.

Blong wan kantri olsem Vanuatu we populesen blong hem i stap gro long wan reit blong 2.3% olsem we 2009 repot blong kauntem man i shoem, hemi impoten tumas se ol niufala lidas we oli kam insaed long nekis palamen i mas kat ol gudfala polisis we oli adresem ol samting olsem kwaliti blong helt sevis, hae cost blong meresin mo namba blong ol dokta.

Tedei, kantri i sot finis long ol nes mo dokta mo i mekem se hemi mas pusum hand iko long Solomon aelans from help. Yumi gat samples 29 neses blong Solomon aelans we tede oli stap wok olbaut long kantri.

Sam fiu yias i pas, saplae blong meresin i bin ran aut long mein hospitol blong yumi long Port Vila mo i bin afektem fulap man Vanuatu, spesiali nau ol mama mo ol pikinini. Hemia tu i stap shoem wan bigfala nid blong planem gud fiuja blong helt long Vanuatu mo mekem gud olgeta prokram blong helt long ol aelans. Wan klia exampol blong no planem gud fuja blong helt hemi hemia we igat repot se ol niufala grad­uet blong nesing skul blong tis yia oli no save faenem wok yet long ol hospitols mo helt sentas blong yumi.

Ol bigfala dona kantri olsem Ostrelia mo Niu Zilan mo ol bigfala bodi we oli lukautem helt long wol olsem Wol Helt Okanaesesen (WHO) oli gat fulap prokram mo mane we oli save givim blong helpem Vanuatu long saed blong impruvum helt blong yumi. Be hemi depend bigwan long wanem kaen helt polisi yumi gat, mo hau nau bambae oli adresem isiu blong managemen blong olgeta helt institu­sens blong yumi.

Hemi gud blong luk ol pati oli putum aut ol polisi platfom blong olgeta long saed blong helt. Sapos yumi lukluk gud long wanwan pati ia fulap i tokbaut ol semak jenerol samting nomo olsem: apgredem ol helt senta, mekem sua se saplae blong meresin i no ran aut, impruvum kwaliti blong helt sevis mo inkrisim akses long gud helt fasiliti long evri provins.

Apat from ol mein politikol patis we longtaem ikam yumi bin luk wanem kaen helt polisi oli bin save karem aut long Vanuatu, igat fulap smol smol pati we oli stap pripea from eleksen nauia we oli gat sam intaresting pol­isi. Wan exampol hemi wan pati we oli ting se i mas gat wan stadi blong luk sapos Vanuatu hemi save gat wan praevet hospitol blong givim mo joes long ol man Vanuatu. Tingting olsem hemi gudwan be hemi no klia tumas from igat praevet hospital i set ap finis long Vanuatu, speseli nau long Port Vila even sapos hemi no gat ful set blong olgeta fasiliti o tul we hemi nidim, mo ples blong sikman i silip.

Narafala pati i gat wan tingting blong setem ap wan Helt Komisen be ino rili klia tu se wan Komisen olsem bae i mekem wanem stret. Mo narafala pati we hemi gat wan defren polisi lelbet we hemi beis meinli nau long aelan blo Epi. Olgeta oli stap wok finis wetem hospitol mo nesing skul mo bae oli testem samfala niufala polisis we maet Vanuatu hemi no bin luk bifo. Long saed blong helt, wan samting we pati ia bae hemi fokas long hem hemi blong bildem gud hos­pitol blong Epi, fiksim ol masin long hospitol mo mek sua se igat meresin mo imas kat ol nes mo dokta i stap oltaem. Pati hemi stap wok finis blong faenem tufala enjinea blong Niu Zilan ikam mekem wan asesmen long hospitol blong Epi mo oli stap talem se bae oli wok klosap wetem depatmen blong helt mo
Rotari Klab blong pusum sam long olgeta polisis blong olgeta.

Hemi gud blong wanwan pati i gat ol bigfala tingting olsem be olsem wanem long nasonal level? Lokasen blong wan mo bigfala hospitol long Epi hemi stap in laen wetem bigfala helt plan blong gavman tu o nogat? Nomali long wan stratejik plan blong gavman, imas gat klia daereksen blong mekem se wan wan man mo aelan i no wok ausaed long plan ia mo igat ‘fea distribusen’ blong ol resos blong kantri.

Plante pati oli tok jenerol long saed long apgradem ol aid post mo hospital mo impruvem helt serves mo kapasiti blong ol helt woka. Sam wea oli kat ol klia aksen blong mekem i inkludim:

  • Sef wota saplae long evri komuniti (GJP, PSP)
  • Pem aot ol aotstanding salari blong ol helt woka (GCP)
  • Establisem (LDP, VDALPC) o mekem stadi (VP) long introdusem wan ‘medicare’ insurens skim
  • Hospital o helt senta i  fri (RMC, VDP) blong ol bebe kasem 18 yia mo olgeta we oli 55 I ko antap (NIPDP)
  • Evri pikinini lo kantri mas karem 5 stik(immunisation) blong olgeta (NIPDP)
  • Mek sua se ikat ol taksi wea ikat akses long wheel jea (GJP)
  • Niu loa blong protektem ol raet blong ol disadvantaged grup (PPP)
  • Bildim wan haus blong olgeta we ikat mental illness (VLP)
  • Bildim wan hospital long Torba (NUP)
  • Stanemap niu dentalseves iko long evri provens (NUP)

I gud se ol vota oli luk gud long ol klia polisi komitmen blong wan wan pati. Tebel ia i soem aot se ol pati we oli kat sam detel polisi steit­men long ol isiu ia. Ol ofis blong pati oli sud kat kopi long ol polisis platfom mo ol posta tu oli kat sam long ol polisi o yu save askem ol kandidet blong talem aot wanem nao ol polisi komitmen blong hem o pati.


One comment on “Policy Analysis – Health

  1. Pingback: Summary analysis of party political platforms – English version | Pacific Institute of Public Policy

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

pps-2013-04-15 This week on Pacific Politics: PiPPtalks - MSG Secretariat Director General Peter Forau discusses the organisation's identity and purpose; Dan McGarry looks at the West Papuan independence movement's long road to freedom; a photo essay on the MSG's Eminent Persons Group and much more....

PiPP is pleased to present its latest tool in understanding the state of mobile phone and internet use in Vanuatu. This infographic encapsulates the key findings from our 2011 study of social and economic effects of telecoms in Vanuatu. Please contact us for a printed copy or click here for the downloadable graphic.

graffitti-small-size-2013-05-24

Your Say

"We need to protect the next 50 years (with action) in the next five years. Thats the urgency" - Tony de Brum

We were not taught to have constructive dialogue in our homes...the real “culprit” is our communal ways. - Semi Pauu

Whilst we're part of the Pacific regional solution for asylum seekers/refugees, we are more and more becoming asylums and refugees in our own region because of climate change. - Jacinta Manua

By talking abt it won't help anyone it is time to do something about environmental issues. - Zoya Rahiman